Svenskarna och internet 2024: Internetanvändning och webbplatser
Årets rapport från Internetstiftelsen, Svenskarna och internet 2024, ger en detaljerad inblick i hur svenskar använder internet och olika tjänster. I denna sammanfattning har jag valt att hålla fokus på områden som touchar webbdesign och webbutveckling.
Svenskarnas dagliga internetanvändning
Årets rapport visar, likt tidigare rapporter, att i stort sett hela den svenska befolkningen (95%) använder Internet, varav 91 procent av oss gör det dagligen. Den främsta faktorn som påverkar är åldern, där det uteslutande är pensionärer och särskilt de äldre (76+) som använder det i mindre utsträckning.
Min reflektion
Inom 10-15 år tror jag att den siffran för de äldre troligen kommer närma sig 100%. Detta eftersom generationen innan (65 - 75) är mycket mer vana vid att använda Internet till det mesta.
Vanliga utmaningar för äldre
Även om de flesta svenskar använder internet varje dag, är behovet av digital hjälp påtagligt, särskilt för äldre användare. Många upplever svårigheter med att navigera på webbplatser, söka efter rätt information och hantera tekniska termer. Detta gör det tydligt att det finns ett behov av användarvänliga webbplatser och enklare design för att hjälpa fler att vara självständiga online.
Min reflektion
Är du ett företag eller har du en tjänst som riktar dig mot den äldre delen av befolkningen är det väldigt viktigt att tänka på detta.
Söka och hitta
Många svarande i alla olika åldrar upplever problem och svårigheter att hitta rätt sökfras på interna webbplatser när man söker. Det kan ofta verka enkelt att söka – men det kan vara svårt att formulera sig och hitta rätt ord.
– Ibland hittar man inte sökord för det som man ska söka. Då behövs hjälp!” – Man, 18 år
– Jag vad jag vill men hittar inte orden för att söka det på webben. Hittar inte heller vart information finns på olika internetsidor. Jag behöver hjälp med sökfraser och att hitta rätt ställen. – Man, 82 år
Min reflektion
Finns kunskapen och resurserna till att skapa en "bra" sökfunktion kan det vara värt att lägga tiden för att den ska bli så bra som möjligt. Men faktiskt har många webbplatser en sökfunktion som kanske inte behövs. Har du en webbplats med under 100 sidor så behövs sällan en sökfunktion. De kommer istället leda till frustration för användaren som söker och inte hittar något.
Men om behovet för en sökfunktion finns tycker jag att sökförslag är bra att använda, det vill säga att du så fort en användare börjar skriva i sökfältet ger förslag på sökord baserat på innehållet som finns på webben.
Uppdateringar och förändringar
En annan parameter som många känner frustration över är hur uppdateringar på system och appar ofta förändrar gränssnitt och funktioner. Detta leder ofta till att användarna behöver anpassa sig till det nya sättet som tjänsterna sedan ser ut och fungerar på.
Min reflektion
Jag tycker att detta understryker behovet av att bygga intuitiva och stabila webblösningar och testa det mot användarna innan man publicerar. På så sätt kan du få feedback innan och potentiellt hitta problem du missat. Dessutom kan det vara viktigt att inte göra allt för stora förändringar i onödan. Behövs verkligen ändringen eller görs den mest bara för att?
Säkerhet och lösenordshantering
Många har problem med att hantera sina inloggningar och lösenord. De uttrycker ofta att de inte kan hålla reda på lösenord eller veta vilka säkerhetsåtgärder som behövs. Samtidigt blir man uppmanad att inte använda samma lösenord på olika webbplatser utan hela tiden ha olika.
Min reflektion
Jag förstår verkligen detta problem och det går inte att hantera alla inloggningar utan en separat tjänst. Jag själv använder 1Password som kostar mig runt 40kr/månad vilket är extremt värt pengarna för mig.
Digital säkerhet
Säkerhetsfrågor är en annan viktig aspekt där många användare behöver hjälp. Det handlar om att kunna identifiera nätbedrägerier och förstå vad som är säkra länkar och e-postmeddelanden.
Min reflektion
Jag personligen har alltid inställningen att all form av okänd kommunikation som kommer till mig inte går att lita på. Vare sig det är via e-post eller SMS, tro inte på det. När det gäller e-post är det relativt enkelt att verifiera om avsändaren är den som den utger sig för att vara. Kolla in avsändarens e-post och verifiera domänen. Får du t.ex ett mail av johan@balowiii.se, är det inte jag.
Ett annat tips för att avgöra vad som är fejk och inte är oftast språket. Nästan all form av phishing via e-post har bristfälligt språk. Ofta med tydliga stavfel eller att versaler och gemener används fel.
Är du ett företag som t.ex kommunicerar via nyhetsbrev eller SMS så är det därför viktigt hur du skriver i dina utskick. Att kopiera och klistra in från Chat GPT är inte att föredra.
Slutsats
Jag personligen tycker inte att det fanns särskilt mycket som var förvånande i årets rapport av Svenskarna och internet. Utifrån ett webbperspektiv går det bara att fortsatt peka på behovet av att skapa användarvänliga och tillgängliga webbplatser. För genom att fokusera på användarvänlighet, enkel navigering och säkerhet kan du som webbdesigner eller utvecklare hjälpa fler att få en bättre och tryggare upplevelse på nätet.